Julemandens alla vänner - Lucka 24 - Julafton!
Det var den 24 december, julafton, och Jultomten var på jakt efter Rudolf. Det var tidigt på morgonen, klockan 04.00. Han hade gett sig ut på jakt tidigt för att hinna med allting han skulle göra idag. Tomtenissan hade sagt att hon sett Rudolf i skogen vid tågstationen i staden, så han gav sig dit för att se om det verkligen var Rudolf hon hade sett.
När han kom fram till skogen tyckte han faktiskt att han såg någonting rött som lyste långt inne i skogen. Han kände att han blev gladare och varmare i kroppen av lycka, samtidigt som han inte vågade hoppas för mycket. Han började gå in i skogen, mot det röda lyset. Han började närma sig, skulle det vara Rudolf?
Ja! Det var det! Rudolf var funnen! Jultomten var överlycklig och mungiporna började uppe vid öronen, så glad var han. "Rudolf, vad glad jag är över att se dig!", utbrast han. "Vad gör du här och varför har du varit borta så länge?", frågade Jultomten. "Ähm", sa Rudolf och såg ut att skämmas. "Jo, det var så här", fortsatte han. "Jag brukar ju gå i sömnen, och en natt vaknade jag mitt ute i skogen och jag hade ingen aning om vart jag var", sa han. "Jag har försökt hitta tillbaka till det stora torget, jag har försökt ropa efter hjälp men jag har inte lyckats", berättade han.
Jultomten var överlycklig, Rudolf var överlycklig och alla i Julemanden var överlyckliga. Julen var räddad! Men nu hade de bråttom! Släden var packad och alla renar stod och väntade redan. De skyndade sig tillbaka och gav sig ut på julklappsutdelning. Och tro det eller ej, men de hann med alla julklappar innan familjerna vaknade runt om i världen!
Rudolf var tillbaka och det betydde även att hela Julemanden kom iväg på julbord i Kiruna. Och oj vad trevligt de hade! Och de hade många berättelser att berätta efter ett händelsefyllt december. Och julbordet innehöll ingen julskinka, lussebullar eller pepparkakor, för invånarnas skull!
God Jul på er alla, från hela Julemanden!
Julemandens alla vänner - Lucka 23 - Är Rudolf tillbaka?
Efter att Jultomten gett sig ut på jakt efter Rudolf hade han stött på Herr och Fru Pepparkaka. De hade tydligen pratat med Tomtenissan som hade sett Rudolf någonstans i staden. Nu var Jultomten på jakt efter Tomtenissan istället för att fråga henne vart Rudolf var.
Jultomten visste inte riktigt vad han skulle tro. Skulle han vara glad och överlycklig över att Tomtenissan visste vart Rudolf var? Eller borde han fortfarande vara lite orolig eftersom han hört den här visan förut? Han visste inte alls, tankarna for runt i huvudet på honom men just nu var han tvungen att vara fokuserad. Han var tvungen att hitta Tomtenissan, nu!
Jultomten hade hört att Tomtenissan var i nötbutiken i stan, Nötter och sånt, för att handla inför julbordet. Han hade tur, Tomtenissan var fortfarande kvar i butiken. Han rusade in och berättade vad han hade hört och frågade om hon visste vart Rudolf var. "Ja", svarade Tomtenissan. "Jag såg honom vid skogen borta vid tågstationen. Det gick inte att missa honom med hans röda mule!", fortsatte hon.
"Och du är säker på att det verkligen var Rudolf och ingenting annat rött som glimrade till i skogen?", frågade Jultomten. "Nej jag är helt säker på att det var Rudolf. Jag tror det i alla fall. Det måste ha varit han. Eller?", svarade Tomtenissan fundersamt. "Jo men det måste varit honom, jag är nästan säker!", tillade hon.
Hade Tomtenissan sett rätt? Var Rudolf äntligen tillbaka? Lagom till julafton.
Hur ska det gå? Hinner de till julbordet och julklappsutdelningen? Imorgon kommer den spännande avslutningen!
Julemandens alla vänner - Lucka 22 - Herr och Fru Pepparkakas berättelse!
Jultomten hade träffat på Herr och Fru Pepparkaka ute på promenad. De försökte få honom att inse att det var onödigt att oroa sig i onödan. Det gjorde en bara stressad, ledsen och självklart allmänt oroad och deppig. De stod och pratade ett tag och Jultomten kunde inte annat än att beundra hur positiva och glada pepparkakorna var. Speciellt så här i stressiga juletider. Det behövdes verkligen sådana invånare i Julemanden, som höll resten av invånarna lite lugnare och gladare.
När de stått och pratat ett tag kom det plötsligt fram att Herr och Fru Pepparkaka hade träffat Tomtenissan tidigare på dagen. Det var länge sen som Jultomten träffade Tomtenissan. Han brukade träffa henne väldigt ofta, men nu när julstressen hade dragit igång hade det inte blivit av att de stött på varandra så ofta. Fru Pepparkaka berättade att Tomtenissan faktiskt hade pratat om Rudolf. Hon hade för sig att Tomtenissan hade sagt att hon hade sett Rudolf, men hon var inte säker.
Fru Pepparkaka kom heller inte ihåg vart Tomtenissan hade sagt att hon hade sett honom, eller vart Tomtenissan var just nu. Fru Pepparkaka var en väldigt rar liten dam, men hennes minne var inte alltid det bästa. Ungefär som en guldfisk, tre sekunder, eller som en fiskmås, inget alls.
Nu blev Jultomten på lite bättre humör, trots att han inte vågade hoppas på för mycket. Folk hade sagt att de sett Rudolf tidigare, men då hade det bara visat sig att det var en julgranskula eller Lucias röda band. Sedan hade nya problem uppstått istället, som lille Willes försvunna paket och Lucias borttappade Luciatåg. Men Jultomten vågade inte chansa på att även det här tipset var ett fiasko, så han gav sig ut på jakt efter Tomtenissan istället. Hon var i alla fall inte borta, Jultomten visste bara inte vart i Julemanden hon var just nu.
Hade Tomtenissan verkligen sett Rudolf? Och vart var han isåfall?
Fortsättningen kommer imorgon...
Julemandens alla vänner - Lucka 21 - Herr och Fru Pepparkaka!
Jultomten och gänget hade gett sig ut för att försöka hitta Rudolf en sista gång innan julafton. De hade redan hunnit leta på torget, vid den stora granen, vid mataffären, vid klädaffären, vid glöggståndet och vid den stora scenen där Luciatåget slutade varje år. Men ännu hade de inte sett skymten av Rudolf. När de strosade runt i jakten på den lilla renen stötte de plötsligt på Herr och Fru Pepparkaka. De var ute på en härlig tisdagspromenad, en tisdagstradition för dem!
Herr och Fru Pepparkaka var ett väldigt trevligt par! De var bara ett av alla pepparkakspar i staden, men det var någonting speciellt med just det här paret. De var alltid så glada och trevliga, snälla mot alla och hjälpsamma. Kanske var det deras förtjänst att alla blev så snälla av att äta pepparkakor? Det var dock någonting som man inte skulle prata med dem om eftersom tanken på att bli uppäten gjorde de rädda, precis som grisen Nöffi när han träffade Tomtenissen.
Jultomten hade egentligen inte velat berätta för några fler att Rudolf var borta. Han tyckte att det var så onödigt att hela staden skulle gå och oroa sig för det i onödan. Förhoppningsvis skulle ju Rudolf dyka upp lagom tills det var dags att bege sig ut på klapputdelning och julbord. Förhoppningsvis tidigare än det! Men Jultomten kände att han inte hade några andra alternativ längre, därför bestämde han sig för att berätta för Herr och Fru Pepparkaka.
"Ja, men det visste vi redan om", svarade Fru Pepparkaka. "Men vi är faktiskt inte så oroliga, vi tror att Rudolf kommer hem lagom till jul", fortsatte Herr Pepparkaka. "Han kanske bara behöver en stund för sig själv, mitt i all julstress och allt. Man ska aldrig oroa sig för någonting i onödan!", sa han.
Men vart var Rudolf? Det började bli bråttom nu. Och Jultomten var orolig.
Fortsättningen kommer imorgon...
Julemandens alla vänner - Lucka 20 - Kom hem nu Rudolf!
Jultomten hade försökt med allting. Han hade letat på alla ställen han kunde komma på. Han hade fått hjälp av andra att leta efter Rudolf och han hade hållt ett superspan efter Rudolfs röda mule, men ingenting hade fungerat. De hittade honom verkligen inte. Jultomten blev orolig, tänk om det hade hänt honom någonting.
Hade han blivit kidnappad? Hade han skadat sig? Hade han rymt från staden för att aldrig mer komma tillbaka? Det var många frågor som snurrade runt i Jultomtens huvud. Ingenting kändes logiskt. Rudolf brukade inte försvinna så här länge. Jultomten hade en dålig känsla i hela kroppen, men han hoppades fortfarande på det bästa. Men det såg inte ljust ut.
Han bestämde sig för att samla ihop hela familjen och dess vänner för att ge sig ut och leta en sista gång. Han måste ju vara någonstans, frågan var bara vart?
Vart är Rudolf? Kommer han hem igen lagom till jul eller är han helt enkelt borta?
Imorgon fortsätter jakten!
Julemandens alla vänner - Lucka 19 - Julbockens rädsla!
Precis som Snögubben hade Julbocken en rädsla. Dock var han inte lika noga med att hålla den hemlig för folk runt omkring sig. Det var inte så att han gick runt på stan och skrek ut sin rädsla, men han tyckte inte att det var så pinsamt att berätta om den om någon väl fick för sig att fråga.
Däremot, till skillnad från Snögubbens rädsla att smälta, var Julbocken rädd för att bli uppbränd. Han hade nog allt hört om historierna från Gävle. Att folk varje år brände ner den stora bocken i Gävle, att det hade blivit som någon typ av tävling. Någonting som folk ansåg vara en tradition.
---> 
Julbocken var otroligt rädd för att någon skulle komma och elda upp honom istället. Kanske någon som var på semester eller gått vilse från Gävle, eller någon annan som hört om historierna och ville föra traditionen vidare i Julemanden. Folk hade försökt lugna honom, försöka tala om för honom att det inte skulle komma någon och elda upp honom. Det tillhörde inte någon tradition och det var ingen som såg det som en tävling att bara elda upp någon vilt främmande och okänd bock, men han var fortfarande rädd!
Det hade till och med gått så långt att han blev livrädd så fort han såg eld, oavsett om det kom från en tändsticka eller från en brasa. Men Snögubben lugnade honom och för ett tag verkade det faktiskt som att Julbocken blev lite lugn och lättad, mindre rädd.
Nu var det snart jul och då skulle man vara glad och lycklig, inte rädd för att bli uppbränd!
Julemandens alla vänner - Lucka 18 - Snögubbens berättelse!
Ja, Snögubben var en väldigt förvirrad varelse. Han tappade ofta bort saker, som sin morotsnäsa till exempel och tydligen även sina kolbitar till munnen. Han har även en röd och en blå knapp på magen, de var en gång i tiden i samma färg, gröna. Men de hade han tappat bort och ersatt för länge sen, tappat bort ersättarna och ersatt de med. Som ni märker kunde han vara väldigt invecklad! Han glömde även bort saker väldigt ofta, som möten han skulle på och annan information.
Lussebullens russin hde kommit till rätta, vilket var bra, men Snögubben hade fortfarande två kolbitar till munnen som fattades. Det visade sig senare på kvällen att de låg i hans säng. De hade tydligen ramlat av när han hade somnat och sedan hade han helt enkelt inte märkt det på morgonen, förrän han hittade Lussebullens russin och antog att det var hans kolbitar.
Men Snögubben hade en hemlighet som han behöll för sig själv. Han ville inte dela med sig av den till någon i staden, inte ens hans närmaste vänner. Han tyckte att det var lite pinsamt. Snögubben var nämligen otroligt rädd, för att smälta bort. Trots att han bodde i en stad där det var vinter året om var han rädd att solens strålar en dag skulle kika fram lite för mycket och smälta honom.
Snögubben visste att det inte skulle bli för varmt i staden, han visste att han inte skulle smälta. Men det var ändå någonting innerst inne som fortfarande gjorde honom rädd. Han tänkte att det kunde vara bra att prata med någon om det, Tomtemor kanske, för att försöka bli av med sin rädsla och noja. Men han skämdes helt enkelt för mycket! När Snögubben gick runt på stan i sina egna tankar så stötte han helt plötsligt på Julbocken. Han såg livrädd ut!
Varför var Julbocken livrädd? Vet han kanske vart Rudolf är eller är han rädd på grund av att han är borta?
Fortsättningen kommer imorgon...
Julemandens alla vänner - Lucka 17 - Lussebullens russin del 2
För att färska upp era minnen lite så hade Lussebullen olyckligtvis tappat bort sina russin. Han hade ingen aning om vart de hade tagit vägen, om han hade tappat dem eller om någon hade stulit dem när han sov. Tomtemor hade bestämt sig för att hjälpa honom att leta, för att muntra upp honom lite.
De visste inte alls vart de skulle börja leta någonstans. Hur hittar man två små russin mitt bland snödrivorna? Det var ju som att leta efter en nål i en myrstack, för att dra upp den gamla klassikern. Lussebullen visste att han hade haft de på morgonen, han hade nämligen putsat dem extra noga dagen till ära. Inte för att han skulle göra någonting speciellt eller så, han tyckte bara att det var viktigt att göra det lite från och till.
De gav sig i alla fall ut på stan, de måste ju vara någonstans och det gäller att börja på ruta ett. De frågade alla de stötte på men ingen hade sett Lussebullens russin någonstans! Vart kunde de vara?
Till slut stötte de på Snögubben. Han såg helt förvirrad ut. De gick fram till honom och frågade vad det var han var så fundersam över. "Ja, jag vet inte riktigt", svarade Snögubben. "Men det är någonting som känns lustigt med mig själv idag. Jag vet inte vad men någonting är det allt!", fortsatte han. Tomtemor undrade vad det var som var fel, men märkte ingenting speciellt. Det gjorde inte Lussebullen heller.
Men efter ett tag började Tomtemor titta lite närmare och mer noggrannt. Och då märkte hon att det var någonting annorlunda med Snögubbens mun. Hon upptäckte då att två av kolbitarna som bildade Snögubbens mun var ersatta av två russin.
"Men du har ju två russin istället för kolbitar till munnen", sa Tomtemor. "Det måste ju vara Lussebullens russin som han letat efter. Vart hittade du dem?", fortsatte hon. "De låg på marken på det stora torget och jag trodde det var jag som hade tappat mina kolbitar. Jag ber om ursäkt!", svarade Snögubben och gav tillbaka russinen till Lussebullen.
Så fick Lussebullen äntligen tillbaka sina små russin. Men varför var Snögubben så förvirrad?
Fortsättning kommer imorgon..
Julemandens alla vänner - Lucka 16 - Lussebullens russin!
Efter all matlagning och andra bekymmer som dykt upp den senaste tiden kände Tomtemor att deras slappardag härom dagen var lysande! Den kunde inte ha kommit vid ett bättre tillfälle och de hade verkligen haft supertrevligt med glögg, popcorn och filmer!
Hon bestämde sig för att ta en liten promenad genom staden för att skingra tankarna och se om hon kanske stötte på någon trevlig typ. Den första hon mötte var Lussebullen, och han såg väldigt ledsen och orolig ut. Tomtemor hoppades att inte han också hade fått reda på att Rudolf var borta. Det var någonting som inte behövde oroa ännu fler.
Tomtemor gick fram till Lussebullen och frågade hur det var med honom, så snäll och omtänksam som hon var. "Jag har tappat bort mina russin", svarade Lussebullen. "Någon måste ha tagit dem när jag sov eller så har jag tappat de någonstans", fortsatte han.
Tomtemor visste hur viktigt det var för Lussebullen att ha sina russin, hur konstigt det än lät för andra. Hon bestämde sig därför för att hjälpa Lussebullen att hitta sina russin så att han slapp vara ledsen till jul.
Vart hade Lussebullens russin tagit vägen?
Fortsättningen kommer imorgon...
Julemandens alla vänner - Lucka 15 - Tomtemors bekymmer!
Efter en lugn och skön slappardag hade vännerna pratat väldigt mycket om julbordet i Kiruna och att det skulle bli så roligt att träffa alla igen! De hade pratat gamla minnen från tidigare julbord, galna uppträdanden, god mat och hemsk mat och en massa annat!
När de satt där och pratade och skrattade slog det plötsligt Tomtemor att hon inte visste vägen till Kiruna. Pinsamt! Hon hade ju varit där så många gånger men nu hade hon helt plötsligt glömt bort hur man kom dit. Hon hoppades innerligt på att hon inte var en av dem som skulle leda de andra till julbordet i år! Isåfall skulle hon få fråga Jultomten om hjälp och det ville hon helst slippa.
Slappardagen var i alla fall slut och alla vänner hade gått hem till sig igen. Nu återstod bara det stora diskberget efter allt gott de stoppat i sig! Men det gjorde inte Tomtemor någonting! Hon tyckte att det var avslappnande att diska!
När hon stod där med diskborsten i högsta hugg kom hon plötsligt att tänka på Rudolf igen. De hade ju skakat av sig alla de tankarna för ett tag, men nu dök de upp igen. Vart hade han tagit vägen? Det var inte många dagar kvar till julafton nu och det var ju han som skulle leda den stora släden till Kiruna.
Tomtemor tänkte att hon måste hitta på någonting för att hitta honom! Men vad?
Vad hittar Tomtemor på? Och kommer hon lyckas hitta Rudolf?
Fortsättning följer...
Julemandens alla vänner - Lucka 14 - Slappdagen!
Det hade hänt mycket under den senaste tiden i Julemanden, det rådde det ingen tvekan om! Rudolf var fortfarande inte upphittad, paket hade försvunnits och hittats igen, Tomtenissen hade varit hungrig och fått risgrynsgröt, Nöffi hade varit livrädd för Tomtenissen men sedan blivit bästa vänner och nästan hela Luciatåget hade försvunnit och kommit tillbaka.
Jultomten visste att det brukade vara hektiskt och stressigt innan jul, men nu hade det hänt massvis med saker som inte riktigt brukade hända innan julafton. Det var inte konstigt att de flesta i staden kände sig lite trötta. Därför kände de alla att det var dags för en slappardag! En sådan där dag då man verkligen inte gör någonting förutom att sitta inne, umgås och prata med varandra. Kanske titta på en film eller två med en stor skål popcorn i knät.
Jultomten och Tomtemor hade det största huset i staden så därför föll det sig naturligt att de bjöd in sina närmaste vänner för en slappardag. Tomtenissen och Tomtenissan var där, grisen Nöffi kom också och självklart hela Luciatåget från igår.
De kokade lite glögg för att få in den rätta julkänslan, poppade massvis med popcorn och slog sig ner i den stora soffan för att titta på Jultomten 1-3, de klassiska filmerna i staden!
Det visade sig bli en härlig dag, utan bekymmer och problem. Och för en gångs skull lyckades Jultomten och alla hans vänner koppla bort julstressen för ett tag!
Julemandens alla vänner - Lucka 13 - Lucia!
Det var redan den 13 december, vilket betydde att det var dags för Luciatåg i Julemanden. Alla var sugna på att se det fina tåget lussa längs stadens gator. Det var en tradition och en mysig stämning som spred sig. Det fanns bara ett problem, stjärngossarna var fortfarande borta! Det var det dock ingen som visste om. Förutom Jultomten, Nöffi, Lucia och Tärnorna.
Som tur var hade de i alla fall lyckats hitta tärnorna så nu hade de nästan hela tåget. Det skulle i alla fall se lite bättre ut än ett Luciatåg med bara Lucia. De hade gett upp hoppet om att hitta Stjärngossarna. De hade letat överallt och kunde inte komma på något annat ställe att titta på. Folket i Julemanden fick helt enkelt nöja sig med Lucia och Tärnorna i tåget i år, trots att de skulle bli besvikna.
De gjorde sig redo att ge sig ut på lussetåg i staden och precis innan de skulle gå kom Nöffi på en idé! Han tyckte att han hade sett lite för många stjärnor i den stora granen på stadens torg. Var det kanske Stjärngossarnas stjärnor på deras strutar? Han tänkte att det inte skadade att titta efter. Han sprang bort till granen och tittade upp bland grenarna.
Och vilka satt där, om inte Stjärngossarna själva! "Men vad gör ni i granen?", frågade Nöffi fundersamt. "Eh, jo, det var så här", började en av Stjärngossarna berätta. "Vi tyckte att vi såg en ekorre i granen som vi ville hälsa på så vi bestämde oss för att klättra upp i granen. Men när vi kommit en bra bit upp fick vi svindel och vågade inte klättra ner. Kan du hjälpa oss Nöffi?", bad de snällt.
Nöffi hjälpte de ner och sedan sprang de tillbaka till Luciatåget. Lucia och Tärnorna blev överlyckliga över att se Stjärngossarna igen och alla i tåget var tillbaka! Det blev ett otroligt fint Luciatåg i Julemanden i år. Och Stjärngossarna lovade att aldrig klättra i granar igen!
Vad händer i Julemanden imorgon? Kika in imorgon så får ni se!
Julemandens alla vänner - Lucka 12 - Letandet efter Luciatåget
Det visade sig att det inte alls var Rudolf som grisen Nöffi hade sett utanför mataffären, det var bara en bit av Lucias röda band. Hon hade tappat bort sitt Luciatåg och med bara en dag kvar till Lucia började det bli lite bråttom! Jultomten och Nöffi bestämde sig för att hjälpa Lucia. Det var lite av en tradition att titta på det fina Luciatåget som sakta gick genom staden och lyssna till de fina julsångerna. Det gick inte för sig att inte ha ett Luciatåg i år. De var helt enkelt tvungna att hitta de andra i tåget!
De hade ingen aning om vart de hade tagit vägen. Det var som att försöka lösa ett fall helt utan ledtrådar. Men de hade inget val, de var tvungna att tänka utanför boxen. De började letandet och frågade alla de stötte på om de hade sett skymten av tärnorna eller stjärngossarna. De gick runt i flera timmar utan framgång. Till slut var Jultomten och Nöffi tvungna och sätta sig ner för att tänka om.
"Om du var en tärna eller stjärngosse, vart skulle du då ta vägen?", frågade Jultomten Nöffi. "Ja du", svarade Nöffi. "Kanske har de gått till stånden på torget för att köpa julfika att bjuda på imorgon!", fortsatte han. Jultomten tyckte att det lät klokt och de begav sig bort mot torget för att se om det var där de befann sig.
De kom fram till torget men ingenstans såg de tärnorna eller stjärngossarna. "Nähä", sa Nöffi. "Vart tror du att de kan ha tagit vägen då?", frågade han Jultomten. "Kanske har de gått till affären för att köpa stearinljus inför Luciatåget imorgon!", sa han. Genast begav de sig mot affären för att se om det var där de hade gömt sig, och när de kom in i butiken träffade de på tärnorna. "Här är ni ju, vi har letat överallt efter er!", utbrast Jultomten.
Men vart är stjärngossarna? Kommer de hitta dem i tid till Luciatåget imorgon?
Fortsättning följer...
Julemandens alla vänner - Lucka 11 - Rudolf, eller vad?
Jultomten visste inte riktigt vad han skulle tro, men ändå sprang han bort mot mataffären med Nöffi. Skulle han äntligen få träffa Rudolf igen?! Mataffären låg en bra bit bort, lite längre bort än Jultomten kom ihåg. Det märktes att det var juletider för Jultomten blev tröttare och mer andfådd nu. Det är inte bra att dra i sig all risgrynsgröt och annat smått och gott som finns runt julen. Men samtidigt hörde det julen till, att Jultomten skulle bli lite rundare. Han kunde ju inte göra barnen besvikna när han besökte dem, och komma som en smal tomte! Då skulle de ju undra vad som hänt! Kanske skulle de tro att Tomtemor inte gav honom mat och försökte svälta ihjäl honom!
De var nästan framme vid mataffären när Jultomten gav upp löpningen. Han orkade helt enkelt inte den sista biten utan fick istället gå. När de nästan var framme tyckte jultomten att det lyste lite rött på ett visst ställe och han kände genast hur han blev alldeles glad och varm i kroppen av lycka. Nu fick han en bra känsla och tänkte att han äntligen skulle få träffa Rudolf.
När de kom fram ändrades Jultomtens känsla. Istället blev han ledsen och besviken. Det var inte Rudolf mule som Nöffi och Jultomten hade skymtat. Det var en bit av Lucias röda band. Men sedan slutade Jultomten att vara besviken, han såg att Lucia var ledsen. Hon grät nästan.
"Det är bara två dagar kvar till Lucia och då ska vi ha gå på Luciatåg genom staden, men jag hittar varken tärnorna eller stjärngossarna!", sa Lucia nedstämt. "Jag har ingen aning om vart de kan ha tagit vägen, vi skulle mötas här idag för att genrepa", fortsatte hon.
Vart hade tärnorna och stjärngossarna tagit vägen? Visste Lucia kanske vart Rudolf var någonstans?
Imorgon fortsätter äventyren i Julemanden!
Julemandens alla vänner - Lucka 10 - Rudolf?
När Jultomten, Tomtemor och Tomtenissen träffades på grisen Nöffi talade de samtidigt om för honom att Rudolf var borta. Det var fortfarande en liten hemlighet i staden men de tänkte att han kunde hjälpa de att leta. De fyra hade gett sig ut på en "sökarrunda" men inte lyckats hitta Rudolf än.
Det var morgon i Julemanden. En sådan där lugn och fridfull morgon innan alla har vaknat och kommersen satt igång i staden. Det var fortfarande lite mörkt ute, solen var på väg upp men hade inte riktigt lyckats dra sig hela vägen upp än. Den stora granen på torget var tänd, precis som all annan julbelysning i staden. Det gick inte att inte få en mysig känsla i hela kroppen när man tog en promenad längs gatorna.
Jultomten och Tomtemor var alltid vakna tidigt. De hade nog aldrig sovit längre än till klockan 08.00. Men den här morgonen var annorlunda. Tomtemor var alldeles utmattad efter all matlagning igår och Jultomten var trött efter oron över Rudolf. Därför blev det så att de tog sig en sovmorgon! Klockan 10.00 vaknade de av att det knackade på dörren och både blev förvånade över att de fortfarande sov när klockan var så mycket.
Jultomten gick ner för att öppna och utanför dörren stod grisen Nöffi, helt andfådd. "God morgon, jag tror att jag har sett Rudolf!", nästan skrek han. "Jag tror att jag såg honom borta vid mataffären. Jag såg honom inte helt för det var en massa saker i vägen, men jag såg definitivt hans röda mule!", fortsatte Nöffi. Jultomten visste inte riktigt vad han skulle tro men han blev väldigt glad, slängde på sig julrocken och sprang efter Nöffi för att träffa Rudolf igen!
Vart hade Rudolf gömt sig? Och varför hade han varit borta?
Fortsättning följer imorgon..
Julemandens alla vänner - Lucka 9 - Tomtemors mat!
Det var en tyst och lugn dag i Julemanden. De flesta problemen var fixade, det var i alla fall vad de flesta trodde. Lille Willes paket var upphittat och han slapp bli ledsen på julafton, grisen Nöffi och Tomtenissen hade blivit bästa vänner och grisen hade slutat oroa sig för att bli uppäten. Det var ändå ingen i julfamiljen som åt julskinka!
Men fortfarande återstod några problem. Rudolf var fortfarnade inte tillbaka och Tomtemor var i full fart med att laga till maten som hon skulle ta med sig till julbordet i Kiruna. Det var inte lite mat hon skulle ha med sig i år heller! Köttbullar och prinskorv, inlagd sill och färskpotatis, risgrynsgröt och ris-a-la-malta.
Hemma hos Jultomten och Tomtemor var det full fart. Tomtemor sprang fram och tillbaka mellan grytorna och ugnen och Jultomten satt häpen och tittade på. Han kunde inte säga annat än att han var väldigt imponerad och stolt äver Tomtemor som var så duktig på att laga mat! Och visst hade han frågat om han skulle hjälpa till med någonting, men Tomtemor ville allt laga maten själv!
Hon var redan färdig med allting förutom risgrynsgröten och ris-a-la-maltan. Och Tomtemor visste att hon var duktig på att laga just de rätterna, så det skulle gå fort! En timme senare var hon klar och satte sig ner med en lättnadens suck. Nu var det bara att lägga in allting så att det inte blev dåligt till julafton!
Maten var lagad, men inte hade Rudolf kommit tillbaka. Vad händer i Julemanden imorgon?
Julemandens alla vänner - Lucka 8 - Grisens berättelse!
När grisen Nöffi såg Tomtenissen såg han genast livrädd ut. "Men vad är det som har hänt?", frågade Tomtemor som blev chockad och nästan lite rädd för grisens reaktion.
Nöffi var rädd för Tomtenissen. Han hade ju givetvis hört alla berättelser om hur hungrig Tomtenissen var hela tiden. Och Nöffi visste nog allt att det åts julskinka runt juletider. Kanske gjorde även Tomtenissen det. Grisen började berätta sin historia om julen.
"Jag skulle inte vilja säga att jag inte tycker att tiden runt jul är mysig, för det är den verkligen!", började Nöffi. "När julgranen kommer upp och den pyntas så fint, och allt julpynt sätts upp i staden. Alla ljus är så mysiga! Min favorit är adventsljusstaken som står i allas fönster, det ser så mysigt ut", fortsatte han. "Men det jag inte tycker om är att folk äter julskinka vid jul. Innan jag flyttade till Julemanden var det flera av mina kompisar som försvann. Mamma sa att de skulle flytta men jag visste nog vad det var som pågick!", berättade Nöffi. "Jag var alltid så rädd runt jul, tills jag flyttade hit och träffade alla snälla människor. Men sedan hörde jag alla historier om Tomtenissen och hur hungrig han var, och allt kom tillbaka igen", sa Nöffi ledsamt.
"Men Nöffi", sa Tomtemor, "inte vill Tomtenissen äta dig! Han är ju inte farligare än en myra", forsatte hon.
De fyra pratade ut och Tomtenissen pratade för första gången med Nöffi. Han sa att han absolut inte hade någonting att vara rädd för. Det slutade med att de gav varandra en kram och märkte att de hade jättemycket gemensamt!
"Nu går vi hem så kan jag göra lite risgrynsgröt till er båda!", sa Tomtemor. Och Tomtenissen och Nöffi ropade glatt i kör!
Vet grisen någonting om Rudolf? Fortsättningen kommer imorgon..
Julemandens alla vänner - Lucka 7 - Den rädda grisen!
Men oavsett hur hungrig Tomtenissen var så var Rudolf fortfarande borta, en nyhet som nu inte bara hade nått Jultomten och Tomtenissen utan även Tomtemor. Jultomten hade valt att inte berätta det för hela byn, just för att han inte ville att alla skulle bli oroliga och hetsa upp sig i onödan. Samtidigt tänkte han att det kanske skulle vara bra för staden att veta om det, så att alla kunde leta. Men Jultomten bestämde sig för att vänta några dagar till.
De tre begav sig ut för att leta efter Rudolf och då stöter de plötsligt på den lilla grisen i staden, Nöffi. "Nej men hej Jultomten och Tomtemor!", utbrast grisen som verkligen älskade tomtefamiljen. Sedan fick han syn på Tomtenissen och det gristrynet byttes snabbt mot en livrädd blick.
Varför var Nöffi så rädd? Vet han någonting om Rudolf?
Fortsättning följer imorgon..
Julemandens alla vänner - Lucka 6 - Tomtemor tänker!
Ytterligare en dag hade gått och Tomtenissen var äntligen mätt och belåten. Det var den 6 december idag och Tomtemor kunde inte låta bli att tänka på hur snabbt tiden går, det hade redan gått en fjärdedel av december i nedräkningen mot julafton. Tomtemor visste att det här verkligen var den stressigaste tiden på året, trots att hysterin i staden inte riktigt hade dragit igång än. I år hade alla i Julemanden varit duktiga och de hade varit ute i god tid för att slippa julstressen den här gången. Men Tomtemor visste att den alltid kom, på ett eller annat sätt. Det hörde liksom till julen här i Julemanden.
Tomtemor började tänka tillbaka på de föregående åren, hon hade ju bott i Julemanden ganska länge nu sedan hon flyttade hit från Kiruna. Hon kommer ihåg när hon träffade Jultomten för första gången, när hon packade ihop alla sina saker i Kiruna och gav sig av mot en ny stad full av nya äventyr. Hon var inte så gammal då, men tillräckligt gammal för att veta att det var Jultomten hon ville spendera resten av sitt liv med, eller Tomtenissen som han var då.
+ = sant!
Alla i staden hade behandlat henne så väl, alla hade varit så trevliga och hjälpsamma. Hon trivdes verkligen i den här staden. Jämfört med Kiruna var det en stor skillnad. Julemanden var en mycket mindre stad men samtidigt otroligt mycket mysigare och vänligare.
När Tomtemor började tänka på Kiruna kom hon på julbordet där, och att hon helt glömde bort att det i år var hennes tur att bidra med mat. Mat som hon inte hade tänkt ut eller handlat. Nu blev det stressigt, precis som hon hade anat!
Ska Tomtemor hinna fixa maten till julbordet? Och har Rudolf kommit hem igen?
Fortsättningen kommer imorgon!
Julemandens alla vänner - Lucka 5 - Tomtemor!
På väg hem från den stora granen på torget stötte Jultomten och Tomtenissen på Tomtemor! Jultomtens kära lilla Tomtemor som var så snäll och go. Hon ville alltid alla väl och hon var alltid trevlig och hjälpsam. Jultomten började tänka tillbaka på när han och Tomtemor träffades för första gången. Det var faktiskt på julbordet i Kiruna. Det var lite konstigt att de aldrig hade träffats förut. De båda hade ju varit på julbordet förut. Men det var väl inte så konstigt, tänkte Jultomten, det är ju så många på de där julborden så man kan väl inte träffa alla!
"Nej men vad trevligt att stöta på er här", sa Tomtemor förtjust. "Vad har ni för er?", fortsatte hon. Innan Jultomten hann säga någonting började Tomtenissen gnälla över sin kurrande mage. "Ja, men följ med oss hem så kokar jag lite gröt till dig", sa Tomtemor snällt. Tomtenissen hoppade av glädje och rusade hem till Jultomten och Tomtemors hus.
Paketet är upphittat, Tomtenissen ska få mat, men Rudolf är fortfarande borta. Vad ska hända här näst? Det får du se imorgon!
