Jultomten hade fått reda på att Tomtenissen hade sett Rudolf vid den stora granen på Julemandens torg. Gissa om han blev glad över att höra de glada nyheterna! Äntligen skulle han slippa oroa sig för att Rudolf var försvunnen, att komma försent till julbordet och om någonting hänt honom. Jultomten följde efter Tomtenissen och hans lilla kurrande mage. Var Rudolf kvar? Varför hade han gömt sig vid den stora granen? Var han skadad? Jultomten kunde inte låta bli att störa hans totala lycka med de tråkiga och oroliga frågorna. Trots att Jultomten inte skulle ha någon favorit så hade Rudolf lyckats få en speciell plats i Jultomtent hjärta sedan han tog hand om honom.

De närmade sig torget, granen syntes från långa vägar, så stor var den. Visserligen är Julemanden ingen stor stad direkt, men det var en gigantisk gran. Julstyrelsen hade visst slagit på stort det här året! Pyntat den fint hade de gjort också, med stora julgranskulor, massa glitter, fina och roliga prydnader och lysande girlanger som lyste upp torget som bara en mysig julgran kan. Det riktigt skrek jul om Julemanden det här året, och ingen var väl besviken över det.

Nu var de nästan framme vid granen och Tomtenissen fortsatte att klaga över att han var hungrig. Lät som om han inte fått mat på flera veckor, vilket Jultomten visste att han hade fått. Tomtenissen åt hela tiden, och trots det var han inte det minsta tjock!

De gick fram till granen och Jultomten frågade Tomtenissen vart han sett Rudolf. "Jag ska visa dig", svarade Tomtenissen och ledde fram Jultomten till platsen i fråga. Plötsligt gick Tomtenissens malliga och glada min över till att se chockad, förvånad och nästan lite skamsen ut. Det var inte alls Rudolf som stod där vid granen, det var bara en röd julgranskula som Tomtenissen på håll hade trott var Rudolfs lysande mule.

"Förlåt, jag trodde verkligen..", började Tomtenissen. Jultomten suckade, han trodde ju att Rudolf var tillbaka! Han ställde sig och tittade under granen, och då hittade han lille Willes paket! "Nä men!", utbrast Jultomten. "Efter regn kommer solsken", fortsatte han, som trots att han fortfarande var ledsen och orolig för Rudolf i alla fall hade löst ett av hans problem.

Men vart är Rudolf? Och kommer Tomtenissen någonsin få någon mat?

Fortsättningen kommer imorgon...